Nått så jävulskt massa bilder!

När vi såg detta i bilen mellan Champery och Val di sole så tänkte vi på Mattias lillebror Johan. Perfekt för att raila med fingerboarden nämligen.

Vi hörde ett litet bröl bakom oss.

Är det en Ford Fiesta?

Lite Italienskt bilkaos hann vi med också. De är ju helt slut i huvudet. Bara trycka sig fram funkar sådär.

Dagen efter var vi ut på tur. Åsa blev kär i denna ko. Osäker på om det var ömsesidigt men lite i alla fall.

Här lastar Åsa på över krönet.

Mackan försöker inte ens följa utan rycker upp på bakhjulet i stället.

Mackan gör sig fin.

Det finns många tekniker. Vissa är dock inte rätt!

Änt den fin så säg.

Men den här killen är väl ännu finare?

Ser han inte lite ensam ut? Han ska inte vara det så länge till. Jag lovar.

Dags att gömma sig. Uppe i träd ser ingen dig.

Rätt fin..

Jennie släng dig i väggen.. Det är hästen Jenny som gäller nu.

Det skulle pussas och gosas i massor. Han pratade hela kvällen om den här lite småfula hästen.

Lite Red Erik från Danmark. Frågor på det?

Stekdag 2. Jag och Mattias på tu man hand.

Korttagning vid någon fin pöl på 1800 m höjd.

En till borting.

"Mange Mange nu måste vi ner för att känna på vattnet."

"Ojoj vad kallt." Kalaskillar badar inte så enkelt är det. Nästan..

Den gamla stensamlaren har hittat hem.

Här sorteras stenarna efter namn.

Halvstekig stig..

En grind för att hålla sådana odjur som Mattias instängda.

Vi kunde dock inte släppa på utför eftersom det var vandrare överallt.

Efter en sån här utflykt krävs en kaffe och en fet chokladcroissant.

/Darvell

För er som undrar hur trött man blir..

Skrev tidigare om att Mange var trött. Här ser ni hur trött han var.

Bara en nål med dropp som fattas.

Finner inga ord.

/ Nisse

Hel stumma

Mange körde in på en fin 50de plats på WC i Champery idag. Själv blev jag 81a. Nu är vi helstumma och Mange kan knappt stå upp så trött är han, därför får ni mer läsvärt senare ikväll.

I brist på bilder lägger jag upp den här finfina kortet. Nominerat till Team Kalas slitnaste foton 2010.

/ Nilsson

Morgondagens tävlingsdress!

En riktig nöjding!

Kungen

När man vunnit SM i XC så åker man runt med en kungakrona i bilen. Inga konstigheter.

/ Nilsson

Laddfika

Demonbloggaren Henrik Öijer har länkat oss. Vi passar därför på med ett helt onödigt bonusinlägg.

Mackan och Åsa åker mycket mäktigare än oss. Vår lilla Clio låter fränt men det är det enda.

Så hungriga att Nutella crêpesen försvann direkt efter servering.

Nilsson matar snabbast.

Men Åsa gapar störst.

Med sista ungen på släp. Fransoserna har bråttom.

Fick nyss veta att banan grusas på sina ställen just nu. Hoppas de inte grusar för mycket bara.

/darvell

Kladd!

Idag var det mindre blött men desto mer lerigt. Leran var så kladdig att cykeln kladdade ihop så att hjulen inte snurrade på ett ställe på banan. Jag tycker dock det är riktigt kul när det är såhär. Bara att slänga ut framhjulet i branterna och hoppas det hamnar rätt. Tufos lerdäck är som en dröm i geggan. Har man tryck i benen så tar man sig fram överallt.

Såhär lerigt är det. Och nej han har inte ställt hojjen på värsta stället utan det är där man kör om man ska cykla sig igenom.

/Darvell

Saknar solen!

Mycket fint väder under dagens bantestning. Det var dock en grym bana. Småknixig med mycket rötter. Missade en utförslöpa lite och landade i skyddsstaketet en gång. Mattias vurpade fler gånger men inte lika hårt.

Tre muppar..?

Nu ska lertuberna tejpas på. Kommer gå sjukt fort med dem.

Dagens kock. Bjuder på en extra fin frill dagen till ära.

/Darvell

Bildkavalkad

Nedan följer lite pics från gårdagen.

När man kör bil i Italien så är det betalvägar som gäller, Mange drar med vana fram kortet. Notera "innefrippan" som är sjukt inne nu 2010.

Efter ett tag började det komma skyltar mot Aosta och vi började ana att vi skulle köra igenom Aosta dalen där vi tillbringade 10 dagar tidigare i våras och körde etapploppet Tour De La Ville Aosta.

Och mycket riktigt så gled vi igenom dalen.

Till höger bakom staketet ligger den lokala lilla flygplatsen som vi fick förklarat för oss är byggd med maffiapengar.

Berg och åter berg. Vår Renault Clio gick lite bättre i serporna än Kalasbussen.

När vi skulle igenom den längsta tunneln vi någonsin kört, 11 km lång, så gled våra compadres förbi.

Korten är lite smådåliga då jag låtsades prata i mobiltelefonen när jag tog dem. Vi trodde nämligen inte att det var några helyllekillar som gillar när man tar kort på dem.

En Svensk mästare på en lokal pizzeria någonstans i franska bergen.

När det var dags för fulsurf så började det regna.

Men det gjorde inte så mycket. När vi kom till hotellet/lgh så fick jag krypa ner i dessa inbjudande sängkläder.

/ Nilsson

Inte ok..

Mattias ligger i dubbelsängen med sina fina sängkläder. Till råga på allt så tror han att jag ska dela den med han. Nä jag tar våningssängen de här dagarna.

Matresa?

Nu har vi äntligen tagit oss ned till boendet i närheten av Champery där nästa världscup ska gå. Boendet delar vi med Åsa och Mackan. Det är Åsa som varit en jäkel till reseledare. Fixat finboende som för en gångs skull har fritt internet.

Landade i 35 graders värme i Bergamo vid halv 11 idag. Efter att ha missat en transferbuss som skulle ta oss till hyrbilen slogs jag med Italienare för att få in väskorna i denna. Puttade bort dem med våld på riktigt. Ett hederligt svenskt kösystem är faktiskt att föredra. När vi kom fram till hotellet var det 17 grader och regn. Jäkligt osteek. Inte ska det bli bättre imorn heller. Nu till den viktiga resematen..?

Eftersom vi landade i Italien så svängde vi in på första bästa motorvägshak för lunch. Gnocchi och sallad blev det. Supergott som vanligt i det landet.

Därefter var det dags för kaffe och lite dryck. Nej Jonas och Leif det är inte GT jag ska blanda.

'

Fika nummer 2. Förstärkte espresson med en macka. Ser det låglöne ut att äta på parkbänk?

Lite pizza på det så var dagen fulländad. Jag tog en med kryddig körv, paprika och oliver. Nisse körde på en riktigt fet pizza. Dubbla ost, creme fraiche och en cashewnöt innehöll den. Till och med matvraket Nilsson skrapade av lite.

/Darvell

Mannen med nya kläder!

Ny tröja

Det blev ett SM med full pott för mig. Guld och den efterlängtade mästartröjan i XC är bärgad. Måste ha prickat formen perfekt för benen löd på varenda order jag gav dem. Dessutom tog teammate Mattias hand om bronset. Grymt kört måste jag säga.

Guld och brons

6 varv körde vi. De fyra första kände jag att jag hade full kontroll på läget och kunde därför ligga på hjul på Emil och Wengelin. Skulle någon komma ikapp bakifrån så skulle de inte vara tillräckligt starka ändå. Sen kunde ju grabbarna i täten också ha mörkat. Men så var inte fallet utan i början av varv 5 så vred jag på och utökade avståndet snabbt till en och därefter 2 minuter. Sista varvet kunde jag köra på säkerhet. Njöt av varje tramptag. Det är inte varje dag man får uppleva den här formen!

/Darvell

Mannen med medaljen

Det var med stumma ben jag korsade mållinjen på onsdagens tempo SM. Kände efter ungefär 5 km att jag gått ut för hårt. Kändes knappt som jag tog i fram till dess men därifrån och in till mål var en plåga. Det var dock fler som gått ut hårt. Jesper Dahlström var den som åkt bäst på slutet. Tappade mot honom hela vägen in i mål tror jag. Extra mycket tidstapp när jag tog helt fel spårval i ett lerhål och blev tvungen att springa med surbenen. Men guld blev det och jag är asnöjd!







Det blev inte mycket njuta av guldet utan redan direkt efter målgång gick tankarna till morgondagens mer prestigefyllda XC-lopp. Jag har både silver och brons i XC-SM så imorgon ska jag ge allt för att vinna.

Emil Lindgren är den som varit starkast i elit-klassen i år. Han har dock varit magsjuk sedan förra veckans EM. Han har tillfrisknat så han är absolut favorit till guldet men jag har slagit honom tidigare och vet att jag kan slå honom igen om allt stämmer för mig. Dessutom finns det ett gäng andra snabbingar som vill vinna. Främst Jesper Dahlström som har en massa andraplatser från året och har visat stigande form. Palmberg är inte någon att räkna bort heller, han vet hur man formtoppar.

Dagen spenderades med lätt rull runt Runn med Jeppe 77 och fika på Torsång café. Bättre uppladdning än så finns inte.

/Darvell

Svenska mästerskapen Tempo

Mange vann igår Svenska mästerskapen i Tempo före Jesper Dahlström och Matthias Wengelin. Själv körde jag in på en sjätte plats.

/ Nilsson

Mörksuggan

Fick se vinnaren av gårdagens Mörksuggejakt Gustav Larsson några minuter i startbacken i alla fall. Han körde snyggt, hårt, brutalt och sedan var han borta. Jag släppte lite tidigare en vissa andra för att slippa bli totalstum. Det var ett klokt val. Helt ärligt så trodde jag faktiskt att vi skulle kunna komma ikapp om vi samarbetade bra i förföljarklungan. Samarbetet var väl helt ok men lite för långsamt för att vi skulle ta in. Lite väl många verkade vara nöjda att tävla om silvret...

Med 2 mil kvar så ökade jag farten ordentligt och fick bara med mig Jesper Dahlström ur den 6 man stora gruppen. Hoppades här att vi skulle ta in tid eftersom vi låg på riktigt hårt. Lite plockade vi men bara ett tiotal sekunder. Då kapitulerade även jag och siktade in mig på andraplatsen. Tror de andra hade gett upp kampen om vinsten tidigare än så. Andraplatsen säkrade jag genom att stöta av Jesper med 2 km kvar. Exakt samma ställe som jag gjorde mig av med Palmberg 2003 eller när det nu var.

Banan var torr och fin i år. Varenda stig var ren njutning. Min form känns på topp så jag ser verkligen fram emot SM-veckan nu.

/Darvell

Mörksuggejakten

Idag har vi kört ett fint rullpass ute i skogarna runt Falun. Med oss på passet hade vi legenden Johan Landström som visade en finfin form inför morgondagens Mörksuggejakt. Jag och Mange är revanschsugna sedan Ränneslättsturen och tänker bju på fullt ös.

Ses imorn i Rättvik.

/ Nilsson

Tjohoooo

Yo, nu var det ett rejält tag sedan. Men nu är vi igång igen. Efter senaste inlägget har det hänt en hel del. Vi har rejsat Raumerrittet i Norge och lyckades bli trea och fyra. Sedan följde Lida Loop i Stockholm där vi nästan fick fullpott, Mange vinst och jag trea. Direkt efter Lida körde vi ett ungdomsläger i Norberg för ett gäng glada tjejer och killar. Vi hade skitkul i två dagar och bjöd in en hemlig gäst i form av Wengelin som kom och visade kidzen hur man kör på bakhjulet och hur man cyklar fort. Vi ser redan nu fram emot nästa år.
Eftersom vi varit igång non stop från i stort sett juldagen med bara någon veckas tävlinguppehåll i februari så klämde vi in en period vila efter lägret. Välbehövligt både för kroppen och knoppen.

Ränneslättsturen blev första tävlingen sedan Lida och vi hade höga förväntningar då vi körde in som etta och tvåa ifjol. Det visade sig dock inte gå lika bra iår då vi punkade bort oss.
Benen kändes jäkligt bra däremot så till helgen blir det åka av då vi ska köra ett av dom finaste långloppen Sverige har, nämligen Mörksuggejakten i Rättvik.

Nu ska jag göra mig iordning för andra passet idag. Backintervaller i domartornsbacken där MTB SM kördes ifjol. Mumma.

/ Nilsson

Sverige

Nu är vi äntligen hemma efter några veckor ute i Europa. Söndagens race sket vi i helt då Mange vaknade upp på morgonen med en snorig nos han också. Så istället brände vi hem från södra Tyskland hela vägen upp till Jönköping, där körde vi lyx och checkade in på Formule 1. Sista biten hem på måndagen från Jpg kändes som att åka till Borlänge från Falun ungefär. Eller inte. Var nog drygaste sträckan på hela vägen.

Imorgon drar vi till Oslo och Norge. På lördag blir det nämligen pangpang och Raumerrittet.

Gonatt / Nilsson