Hemma igen!

Nu är jag äntligen på hemmaplan igen efter en lite halvstressig resa... Har sedan senast kört Scheldecross i Antwerpen och världscupen i Kalmthout. Det hade snöat i Belgien igen så det var hårda, spåriga, snöiga och isiga banor återigen. Passar mig bra förutom att jag startar för långt bak och blir tvungen att köa i detta underlag.

Lördagens race samlade de bästa crossåkarna trots efterföljande världscup. Jag hade typ 4-5 stycken bakom mig i starten, men jag började snabbt plocka. Körde om åkare varje varv och gick i mål som 26:a mindre än 4 minuter efter. Är nöjd med resultatet och såg även att jag körde jämt med täten under något varv då vi möttes på samma ställe.

På söndagens världscup var inställningen att bju allt från start. Jag var den absolut sista att bli uppropad i det 70 man stora fältet. Dagens bana var ännu snöigare och därför ännu svårare att köra om på. Jag gjorde det jag kunde för att snabbt ta mig upp på startrakan, det hala underlaget gjorde dock det hela lite svårt då jag och alla andra fegade innan första 180-graders kurvan. Efter detta var det fullt ställ och mycket axel mot axel under de första varven.

Plockade några få placeringar varje varv. Det var i stort sett bara på målrakan det var möjligt att göra säkra passeringar. Jag kämpade hårt och tog mig upp topp 50 innan halva loppet avverkats. Då kör jag genom en liten grop sittandes så sadeln knäcks. Fyra trappor senare kunde jag byta cykel.

Jag hade glömt hur svårt det är att köra snabbt i kurvor och tekniska partier utan sadel. Framförallt så tappade jag när jag skulle på cykeln efter löpningarna, klev på som en gammal gubbe ungefär... Tappade de placeringar jag tagit de två senaste varven, så efter detta missöde tappade jag lite motivation. Jag fortsatte hålla hög fart men man måste kämpa ännu hårdare för att ta sig upp i fältet. Kunde ta några placeringar trots allt och slutade som 52:a. Nöjd med detta resultat och förbättrade tekniken för varje varv.

Pressning av tröttbussen innan färjan.

Jag lämnade Ninove med 4 timmar till godo på GPS:n, kunde vara bra att ha god säkerhetsmarginal eftersom det snöat under natten och vissa vägar var isbelagda. Redan efter 10 mil i Antwerpen stötte jag på första bilolyckan och förlorade över 1 timme i bilkö. Ingen fara tyckte jag men ett par bilolyckor senare och ledd från fin Tysk autobahn ut i Tyska vildmarken, satt jag tvärfast med endast 30 minuter till godo.

Autobahn var avstängd en sträcka på ca 2 mil pga en stor lastbilsolycka. När 4 filer ska in på en enfilig liten bondväg så kan det inte annat än gå fel. Jag började dock fippla med gps:en. Tog fram så jag såg kartan. Letade efter en alternativ väg och hittade dessutom en. "Frikörde" på små busvägar med endast kartan på. Det gick vägen, så jag kom ut på motorvägen igen med 10 min till godo.

Något stressad visste jag att det stora vägarbetet kring Hamburg på cirka 5 mil skulle stjäla tid. Gasade på så gott det gick med 120 hästars "tröttbuss". Efter vägarbetena hade jag tappat ännu mer tid och tanken var nästan tom. Matade in 10 minuter och hann därför tanka.

Väl i Travemunde failar jag govt och åker till kajen på fel sida viken. Åker 1 mil runt viken och checkar in 10 minuter för sent. Men de släppte på mig trots allt. Båtresan hem var mycket mer bekväm än nerresan, då det var klass 1 varning i Malmö och båten guppade utav helvete under natten. Var då tvungen att bre ut mig rejält för att inte ramla ur sängen. Min hytt låg dessutom så bra till att jag hörde nått larm gå i maskin ett tiotal gånger. Men tillslut somnade jag om.

Väl i Sverige var det 20 minusgrader och glansis på vägarna. Men nu kunde jag ta det lugnt och förlora hur mycket tid som helst. Hade till och med tid över för att handla sista julklapparna på A6 i Jönköping. Skönt med ett litet stopp.

/Darvell