Scandis

Erfarenheten jag tar med mig från lördagens linjelopp är att huvudet måste vara inställt på att ge allt för att man ska kunna leverera på de sista varven. Jag satt för det mesta med högt i klungan. Med 4 varv kvar hade jag dock huvudet inställt på vila och satt därför alldeles för långt bak. Det släpptes lucka framför mig och jag försökte inte ens jaga ikapp. Jag satt med i 3.30 så jag är hyfsat nöjd ändå. Är inte direkt tränad för 20 mils lopp. Dessutom var det en platt kantvindsbana vilket verkligen inte passar min kroppsform.

Söndagens bana var nästan som gjord för mig. 2 timmars tävlingstid och 30 gånger uppför slottsbacken i Uppsala. Det började ösregna innan start så vi rullade iväg lite tidigare än planerat. Inte mig emot. Men jag fick en urusel start. Det tog mig 2-3 varv att jaga ikapp täten och då hade redan Calle Sandell fått lucka till klungan. Jag hade såklart velat gå loss direkt med Calle. Mala i ett jämt tempo är min grej. Nu blev det taktikåkning med en massa fartökningar istället.

I backen kändes det bra.

Gruppen var ganska mager och det var röda cykelcity åkare var man än tittade. I slutet av loppet kom Fredrik Ericssons lagkamrater ikapp. De såg till att Fredrik kom iväg med en Cykelcity på hjul. Fredrik var asstark och vann spurten före Calle. Jag tog mig i mål som 7:e man efter att ha skämt ut mig i spurten. Segelbåt vad är det?

Trötting efter spurten.