Hård helg!

Den här helgen känns minst lika hård som ett tufft etapplopp på landsväg. Men sen har jag ju bara kört 5 dagars som värst. Helt slut nu och ska bara få i mig lite käk innan min planerarade däckning.

Fredagens Showrace i Halden var ingen rolig historia för mig. Kände mig tokstum från start till mål och lyckades aldrig ansluta till tätgruppen på 4 pers. Nötte på som ensam 5:a men på sista varvet kom Seglarn och en Dansk ikapp. Jag klarade att hänga på men hade inte höga förväntningar inför spurten. Men jag fick ett kanonläge in i målbacken så jag lastade på allt jag hade och kämpade därmed till mig 5:e platsen. Kul att jag tog spurten i alla fall. Vann gjorde Emil Lindgren genom att på ett snyggt sätt lämna de andra bakom sig mot slutet.

Lördagen startade med frulle kl 05:30. Toktrött efter att ha sovit dåligt under natten och sen tävling på fredagen. Hade inte stora förväntningar på bra ben innan start men en mil senare kändes det riktigt bra. Efter cirka 2 mil skapade Emil en lucka i ett skogsparti. Jag låg på hans hjul och var inte sen med att gå upp och bomba på den kommande grusvägen. Luckan växte sakta men den lyckades fint. Efter halva loppet lyckades jag sopa hem Gränsspurten. Vi hade då utökat till över minuten. Vi samarbetade väl och med 1,5 mil kvar hade vi 2.15. Då kände jag att det var vi som skulle göra upp om segern. Spurten drogs igång och jag hade kanonläge bakom Emil inför sista kurvan. Planen var att gena över gräset i sista böj och komma förbi. En chansning som inte gick hem. Hade nog lyckats komma förbi om jag inte dragit ur pedalen i det lite stökiga gräset. Men det är trots allt svårt att sia om hur det hade gått sista 50m. Emil hade fin fart genom kurvan och hade kanske kommit förbi igen. Emil förtjänade helt klart segern efter riktigt snygg och stark körning. Spurten om tredjeplatsen stod mellan 9 pers. och Nilsson sopade hem den med de fina spurtbenen han har. Riktigt kul att han kör så bra nu när han haft lite sämre form och dåliga B12 värden.

I helgen var det dubbla Sverigecuper i Södertälje. Jag stötte redan efter en mil och det var riktigt nära att loppet slutade kort därefter. Jag flög nämligen långt, högt och totalt okontrollerat i ett omärkt gupp på banvallen. Jag hade bakhjulet högt över framhjulet när jag landade. Gaffeln bottnade och det knakade i hela cykeln men jag räddade upp situationen. Därefter blev jag själv med 3 Team CRT cyklister. Ogynnsamt läge för mig om man säger så! Jag klarade dock att hänga med och spurtade in som tvåa efter Wengelin. Säkrade därmed cupen totalt. Helt klart nöjd med dagen.

/Darvell